Helgen som gick var full av solsken och tid för att andas och umgås med familjen. På lördag förmiddag packade jag in Lillen i bilen och styrde norrut mot den stora ön i väst, nämligen härligast platsen på Orust.
Där sken solen hela helgen, blåsipporna sträckte sig stolt uppåt himlen och havet låg spegelblankt.
Jag och mamma tog med oss den lilla personen i barnvagnen och promenerade runt för att se på hur naturen håller på att vakna till liv. Visst har vi haft en mild vinter men trots det ska ändå blommor och växter på nytt sticka upp ur jorden och sprida glädje.
Än är bladen trötta sen förra året men en sak i taget. Visst är det bäst så? Att vi får njuta av små steg lite då och då.
Lillen kröp runt på altanen i full fart. Med lite paus bara för att trycka ner en banan i magen. Fort fort går det vad han än hittar på. Den kärleken alltså. Det finns inte ord. Finaste finaste finaste.
Som sagt, havet lågt fullkomligt spegelblankt.
Det var den helgen. Sommarstugesäsongen är nu invigd. Och vi har fortfarande det allra bästa framför oss.
Hjärtat, så fina dina bilder blev! Och lille Arvid, det ljuvligaste barn som finns! Är så glad att ni var hos oss och snart är det påsk.
SvaraRaderaKramar ma